Hur Dota 2-matcher organiseras och hanteras

Dota 2 såg dagens ljus 2011, och den fullständiga lanseringen skedde två år senare. Sedan lanseringen har spelet vunnit miljontals fans runt om i världen, och inom e-sportscenen tävlar lag på olika nivåer i Dota 2-turneringar om miljontals dollar i prispengar.

Det finns totalt två matchformat i denna eSportsdisciplin: online och offline, mer känt som LAN-formatet. Båda typerna av matcher är regelbundet schemalagda i Dota 2-matcher. Det här innehållet kommer att fokusera på hur Dota 2-matcher utformas och organiseras i dessa format.

Online-matcher

Alla matcher, oavsett format, börjar med en lobby i spelet. För professionella turneringar sätts lobbyn i spelet vanligtvis upp av en representant för turneringsoperatören. Han bjuder också in spelarna i lagen.

Arrangören fastställer parametrarna för matchen och lägger även till all supportpersonal om de behövs för sändningen. Till exempel en observatör vars uppgift är att hantera kameran i spelet som kommer att sändas till tittare över hela världen.

Nackdelarna är att kvaliteten på matchen kan påverkas av saker som ping och andra tekniska svårigheter. Lag, spelare och arrangörer kan ju befinna sig i olika länder eller till och med på olika kontinenter, dvs. på olika avstånd från spelservern. Detta ökar fördröjningen i själva spelet, vilket kan vara avgörande i en strid mellan två spelare med omedelbara reaktioner. Ett kommando från en av dem kan hanteras av servern en bråkdel av en sekund snabbare.

Onlineformatet gör det inte heller möjligt för arrangörerna att påverka den tekniska aspekten av spelet. Turneringsarrangören kan inte hjälpa till på något sätt om en spelares internetuppkoppling går sönder, om tangentbordet eller musen går sönder eller om det är något fel på spelarens dator.

Offline-matcher

Det här formatet kallas också LAN-format eftersom deltagarna i e-sports-matcherna i det här fallet är anslutna till varandra med hjälp av en LAN-anslutning som utjämnar ping för alla spelare. För detta ändamål samlas spelarna i särskilt förberedda turneringslokaler.

Beslutet att hålla turneringarna i LAN-format medför ytterligare ekonomiska kostnader för arrangörerna. De måste nu ordna transport av lagen till spelplatsen, ordna hotellrum och tillhandahålla alla nödvändiga faciliteter. I COVID-19:s tid kräver detta också ytterligare säkerhetsåtgärder som tester, tillgång till medicinsk personal och så vidare.

Turneringsarrangören måste också besluta om spelplats, arenans storlek, antalet åskådare och andra logistiska aspekter. Det är möjligt att hålla LAN-turneringar utan åskådare - det gjordes av Beyond The Summit Studio tidigare vid turneringar i DOTA Summit Series, men nu är det inte ett populärt tillvägagångssätt.

Styrkan med detta format är minimeringen av tredjepartsfaktorer som påverkar spelkvaliteten hos de deltagande lagen och möjligheten att snabbt lösa problem i samband med datorer, tillbehör och andra kringutrustning. Även arrangörerna garanterar på detta sätt fair play från spelarna, eftersom de på detta sätt får direkt tillgång till lagens datorer.

På baksidan finns den höga kostnaden för att genomföra LAN-evenemang, behovet av att hitta fler sponsorer eller öka nivån på sponsorerna eftersom lagen inte kommer att flyga runt halva världen för att tävla om prispengar på 10 000 dollar och bristen på erfarenhet för att genomföra en turnering med så få tekniska och organisatoriska problem som möjligt.

Slutsatser

Online- och offline-matcher är lika populära på e-sportscenen i Dota 2. De har sina för- och nackdelar. Traditionellt sett har toppturneringar som Major, Minor, The International och andra turneringar med stora prispotter hållits i LAN-format, medan online-formatet är lämpligt för mindre eller vanliga ligor med blygsamma prispotter. De enda undantagen var 2020 och 2021, då COVID-19 tillfälligt flyttade online-matcherna till toppen av listan.